Ont på insidan av knät: orsaker, övningar och behandling

Gör det ont på insidan av knät i trappor, efter löpturen eller sedan du vred till det? På knäts insida ligger flera delar tätt intill varandra, och de gör ont på nästan samma ställe. Här får du hjälp att skilja dem åt, övningar med tydlig dos, ett ärligt svar om tejp och besked om när knät ska bedömas av vården.

Vad är det som gör ont på insidan av knät?

Knäts insida är ett litet område med många delar. Det inre ledbandet går längs insidan och hindrar knät från att vika sig inåt. Inne i leden ligger den inre menisken, en skiva av brosk som fördelar trycket. Strax nedanför leden fäster tre lårmuskler på skenbenet, i ett senfäste som kallas gåsfoten eller pes anserinus. Under senorna ligger en slemsäck. Framtill finns knäskålens inre kant.

Allt ligger så nära varandra att det sällan räcker att peka på var det gör ont. Hur det började och vad som gör det värre säger mer.

Vanliga orsaker till ont på insidan av knät

Gåsfoten: senfästet nedanför knät

Gör det ont en bit nedanför knäleden, på skenbenets insida, kan det vara gåsfoten. Senfästet eller slemsäcken under det är irriterat, och behandlingen är densamma oavsett vilket. Det gör ont i trappor, vid knäböj och löpning, ofta mest efter träningen. Många får ont på natten när knäna ligger mot varandra.

Besvären är vanligast hos medelålders och äldre, särskilt vid övervikt eller artros, men ses också hos löpare. Stram baksida lår kan bidra. Det kan ta upp till ett halvår att bli helt bra.

Inre ledbandet: efter en vridning eller smäll

Det inre ledbandet skadas när knät pressas inåt. Det händer vid en smäll mot utsidan av knät, ett fall eller en vridning med foten kvar i marken, till exempel i fotboll eller i slalombacken. Det gör ont direkt längs insidan, och mer när du belastar. Vid en större skada känns knät ostadigt.

De flesta ledbandsskador läker utan operation. Känns knät mycket ostadigt kan du behöva ett knästöd, enligt 1177 i upp till sex veckor, och träning med fysioterapeut. Vid samma vridning kan menisken eller korsbandet skadas, så en vridskada med svullnad ska bedömas.

Inre menisken: ont vid huk och vridning

Oftast är det menisken på insidan som skadas. Hos yngre sker det vid en kraftig vridning. Efter ungefär 40 års ålder blir menisken skörare. Då kan den skadas av ett snedsteg, eller ge besvär utan någon tydlig skada alls. Enligt vårdens kunskapsstöd har åtta av tio med den smygande formen också artros i knät.

Typiskt är ont i ledspringan på insidan, ibland i knävecket, och ont vid huk och vridning. Knät kan svullna eller haka upp sig. Vid den smygande formen är träning i minst tre månader förstahandsvalet, och titthålsoperation görs vanligen inte om du också har artros.

Artros: börjar oftast på insidan

Artros i knät sitter oftast på insidan, enligt Internetmedicin i nästan nio fall av tio. Typiskt är stelhet efter att du har suttit, som släpper när du kommit igång, och molande värk på insidan av knät i trappor och på längre promenader. Knät kan knastra och svullna i perioder, och med åren bli lite hjulbent. Träning är den viktigaste behandlingen. Mer om det finns i guiden om ont i knät.

Ont på insidan av knäskålen

Sitter smärtan vid knäskålens inre kant handlar det oftast om överbelastning mellan knäskålen och lårbenet, så kallad främre knäsmärta. Det gör ont i trappor, vid knäböj och när du har suttit länge med böjda knän.

En mindre känd orsak är plica, ett veck i ledhinnan på knäskålens insida. Det kan bli irriterat när du plötsligt har ökat träningen. Det kan klicka, och det ömmar ofta på en liten sträng strax innanför knäskålen. Plica förbises lätt. Första steget är detsamma som vid annan överbelastning: mindre av det som triggar och starkare lår.

När smärtan kommer från höften

Höften kan ge ont i knät, ibland bara i knät. Hos vuxna kan det vara artros i höften. Hos barn och tonåringar finns en ovanlig men viktig orsak, fysiolys, då ledhuvudet i höften glider i tillväxtzonen. Den kommer ofta smygande runt puberteten. Ett barn eller en tonåring som haltar och har ont i knät ska därför undersökas även i höften. Har barnet feber eller vill inte stödja på benet ska ni söka vård genast.

Ont på insidan av knät: jämför orsakerna

Tabellen visar typiska drag. Många har mer än en orsak samtidigt, till exempel artros och gåsfotsbesvär.

När gör det ont? Fem vanliga mönster

Ont på insidan av knät vid böjning

Ont vid djupa böj och huk, särskilt med en vridning, pekar mot menisken. Ont i trappor och vid knäböj är vanligare vid gåsfoten, knäskålen och artros.

Ont på insidan av knät efter löpning

Hos löpare är det ofta gåsfoten eller överbelastning runt knäskålen, efter fler kilometer, backar eller högre tempo. Minska mängden en period, undvik nedförsbackar och öka sedan stegvis. Löparknä sitter i stället på utsidan och beskrivs i guiden om knäsmärta.

Ont på insidan av knät efter vridning

Efter en vridning är det oftast ledbandet, menisken eller båda. Ledbandet gör ont direkt. Menisken ger oftare svullnad under det första dygnet eller två, och knät kan låsa sig. Kraftig svullnad inom ett par timmar kan betyda blödning i leden, och då ska du kontakta vården genast.

Svullen på insidan av knät

Vätska i leden syns runt hela knät och hör ihop med en skada, menisken eller artros. En liten, öm svullnad nedanför leden på insidan passar bättre med gåsfoten. Ett plötsligt svullet, varmt och rött knä med feber kan vara en infektion och ska bedömas genast.

Ont under knät på insidan

Sitter det några centimeter under ledspringan är gåsfoten vanligast. Längre ner längs skenbenet är det oftare benhinneinflammation. En punkt på benet som gör mer ont för varje pass, även i vila, ska undersökas eftersom en stressfraktur kan ge liknande besvär.

Vad du kan göra själv

• Minska det som gör ont, men fortsätt röra dig. Promenader på plan mark och cykling brukar gå bra.
• Undvik en period djupa knäböj, huk, att stå på knä och snabba vridningar med foten i marken.
• Sov med en kudde mellan knäna om det gör ont på natten.
• Lägg en kylklamp inlindad i en handduk på knät en stund om det är svullet eller ömt efter belastning.
• Receptfria värktabletter kan göra det lättare att röra sig. Följ bipacksedeln, och välj paracetamol om du är över 75, har hjärt-kärlsjukdom eller har haft magsår.
• Viktnedgång vid övervikt avlastar knät och kan lindra både artros och gåsfotsbesvär.

Övningar vid ont på insidan av knät och när du ska sluta

Starka lår- och höftmuskler avlastar knäts insida och hjälper knät att hålla sig rakt över foten. Övningarna passar vid gåsfotsbesvär, artros, smygande meniskbesvär och när en lättare ledbandsskada har lugnat sig. Ett nyss vridet, svullet knä ska bedömas först. Träna tre gånger i veckan och ge det minst tre månader.

• Lårspänning: sitt med benet rakt och en ihoprullad handduk under knät. Tryck knävecket mot handduken så att låret spänns. Håll fem sekunder, tio gånger, två till tre gånger om dagen. Bra tidigt, och för att kunna sträcka ut knät helt.
• Raka benlyft: ligg på rygg med det andra knät böjt. Spänn låret och lyft det raka benet till samma höjd som det böjda knät. Sänk långsamt. 3 × 10 per ben.Se övningen på YouTube (engelska, 48 s)
• Uppresning från stol: res dig och sätt dig långsamt utan att ta hjälp av händerna, med knäna i linje med tårna. Börja med en hög stol. 3 × 10.Se övningen på YouTube (engelska, 49 s)
• Sidoliggande benlyft: ligg på sidan med benen raka och lyft det övre benet snett bakåt och uppåt. Det stärker sätet, som hindrar knät från att falla inåt. 3 × 10 per sida.Se övningen på YouTube (engelska, 42 s)
• Lågt uppkliv: stå framför ett lågt trappsteg och håll i ett räcke eller annat stadigt stöd. Sätt hela foten på steget, kliv upp och sänk dig långsamt tillbaka. Knät ska peka rakt fram över foten, inte inåt. 3 × 10 per ben.Se övningen på YouTube (engelska, 44 s)
• Balans: stå på ett ben vid diskbänken med knät lätt böjt. Håll 30 sekunder, tre gånger per ben. Stå på en kudde när det blir lätt.Se övningen på YouTube (engelska, 24 s)
• Stretch av baksida lår: ligg på rygg med en handduk runt foten och dra benet rakt upp tills det drar i baksidan av låret. Håll 30 sekunder, två till tre gånger per ben. Särskilt bra vid gåsfotsbesvär.Se övningen på YouTube (engelska, 24 s)
• Motionscykel: tio till tjugo minuter i lugnt tempo, med sadeln så högt att knät är nästan rakt i nedersta läget.

Regeln för när du ska sluta: lite ont under övningen är tillåtet, men det ska ha lagt sig till nästa morgon. Är knät mer svullet eller ömmare dagen efter, gör färre repetitioner eller en lättare variant i några dagar. Sluta helt och låt knät bedömas om det låser sig, viker sig eller hugger till skarpt. Vid artros är det inte farligt att det gör lite ont när du tränar.

Hjälper det att tejpa knät?

Tejp kan kännas stödjande, men forskningen ger svagt stöd. SBU sammanställde systematiska översikter om elastisk kinesiotejp. Effekterna på smärtan var små, märktes mest medan tejpen satt på och bedömdes vara för små för att göra verklig skillnad. En Cochrane-genomgång av tejpning runt knäskålen fann inget tydligt stöd för att det minskar smärtan.

Vill du prova går det bra, så länge tejpen är ett komplement som gör det lättare att träna. Den läker ingenting. Ett knä som har svullnat efter en färsk skada ska bedömas, inte tejpas.

Hur lång tid tar det?

Det beror på orsaken. Gåsfotsbesvär blir ofta bättre på några veckor när du minskar det som triggar, men kan ta upp till ett halvår. Enligt 1177 blir de flesta med en ledbandsskada i knät bra inom sex månader. Vid smygande meniskbesvär tränar man minst tre månader innan man tar ställning till något annat. Artros går i perioder, och smärtan brukar minska efter några månader med regelbunden träning. Har det inte blivit bättre på några veckor, trots att du har minskat belastningen, bör knät undersökas.

När ska du söka vård för ont på insidan av knät?

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om något av det här stämmer. Är de stängda ska du söka vård på en akutmottagning.

• Knät svullnar plötsligt och du har feber eller känner dig sjuk.
• Du har kraftig smärta, svullnad och rodnad i knät.
• Knäskålen har hoppat ur läge, eller knät har ändrat form efter en skada.
• Ett barn eller en tonåring vill inte stödja på benet, eller haltar och har feber.

Kontakta också genast vården om du har skadat knät och:

• du inte kan stödja på benet eller har mycket svårt att gå
• du har mycket ont
• knät svullnar kraftigt inom ett par timmar efter skadan

Sök vård inom ett dygn om du har svårt att sträcka ut knät efter en skada. Har knät låst sig i ett läge och går inte att räta ut ska det bedömas snarast, även utan en tydlig skada. Försök inte tvinga loss det.

En svullen, varm och öm vad i samma ben kan vara en blodpropp. Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart som möjligt. Ring 112 om du samtidigt får svårt att andas, ont i bröstet eller känner dig mycket sjuk.

Kontakta en vårdcentral om knät inte blir bättre på några veckor, om det svullnar gång på gång, om det viker sig eller om du tror att du har artros. Du kan också vända dig direkt till fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat. Är du osäker kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning, dygnet runt.

Så behandlar vi ont på insidan av knät på kliniken i Göteborg

Har du nyss vridit knät och det är svullet, låser sig eller inte bär dig, är vi inte rätt första steg. Då ska knät bedömas av vården. Har det börjat göra ont smygande, i trappor, efter löpning eller när du böjer knät, kan vi hjälpa till.

Vid ett nybesök frågar Alex hur det började och vad som gör ont. Han känner efter var det ömmar, eftersom ledbandet, ledspringan och gåsfoten ligger bara några centimeter från varandra. Han tittar på hela kedjan från fot till höft och rygg, och ser hur knät rör sig när du böjer det stående på ett ben. Tyder något på en skada på menisk eller korsband säger han det och hänvisar dig vidare. Behandlingen kan bestå av:

• Mjukdelsbehandling med massage eller idrottsmassage av lårets insida och baksida, vad och höft, där stramhet kan bidra till gåsfotsbesvär
• Kiropraktisk behandling av höft, bäcken och ländrygg om rörligheten där påverkar knät
• Övningar och en plan för hur du ökar belastningen igen, till exempel löpningen

Vi kan inte läka en skadad menisk eller ett ledband med händerna, och vi kan inte ta bort artros. Behöver knät röntgas, undersökas med magnetkamera eller få en spruta är det läkaren som ordnar det. Vid gåsfotsbesvär, artros och överbelastning är det träningen som gör jobbet. Massage kan lindra stramhet och göra det lättare att komma igång, men den ersätter inte styrketräningen. Ett nybesök tar 30 min och kostar 800 kr. En idrottsmassage tar 60 min och kostar 900 kr. Se alla priser.

Källor

• 1177: Meniskskada
• 1177: Korsbandsskada och ledbandsskada i knät
• 1177: Knäledsartros
• 1177: Ledvärk
• 1177: Höftbesvär hos barn
• 1177 för vårdpersonal: Degenerativ meniskskada i knäled
• Internetmedicin: Knäledsartros
• NHI (Norge): Pes anserinus smertesyndrom
• Calmbach och Hutchens 2003: knäsmärta, differentialdiagnoser (American Family Physician)
• Bunt m.fl. 2018: knäsmärta hos vuxna och tonåringar (American Family Physician)
• SBU: Kinesiotejp
• Cochrane: Tejpning av knäskålen vid främre knäsmärta

Vanliga frågor

Läs också

• Ont i knät? Orsaker till knäsmärta och vad som hjälper
• Benhinneinflammation: symtom, behandling och tillbaka till löpningen
• Ont i ljumsken: orsaker, övningar och behandling
• Muskelvärk och triggerpunkter: orsaker och vad som hjälper